top of page

Utredning

Vill du genomgå en neuropsykiatrisk utredning?

Hos oss kan du genomföra en privat neuropsykiatrisk utredning, utan att behöva stå i kö. Du får möjlighet att påbörja utredningen inom en vecka.

Klicka på knappen ovan för att göra intresseanmälan (du förbinder dig inte att betala något). Du kommer få svara på frågor om vanliga tecken på neuropsykiatrisk diagnos. Vi återkommer till dig inom 24 timmar och berättar om det finns anledning att gå vidare med utredning. Du kan också ringa för att få en kostnadsfri konsultation (tel: 0734 - 40 33 41).

 

Utredningens innehåll:

  • Samtal om bakgrund, barndom och viktiga livshändelser

  • Nulägesanalys – Genomgång av aktuella besvär, styrkor och svagheter, önskemål och behov

  • Undersökning av relevant bakgrundsmaterial såsom journalanteckningar, tidigare utredningar, utlåtanden och betyg

  • Psykometrisk testning - Som del av utredningen genomförs testning för bedömning av kognitiv funktionsnivå

  • Skattningsformulär – Du och dina anhöriga får besvara frågeformulär om vanligt förekommande psykiatriska besvär och symtom

  • Anhörigintervju – Samtal med dina anhöriga om din utveckling, från de första levnadsåren fram till idag

  • Läkarbesök – Möte med psykiatriker för genomgång av eventuella psykiska och fysiska besvär som kan påverka måendet och funktionsförmågan

  • Återgivning av resultat – Vid slutet av utredningen ger jag information om aktuella diagnoser, samt förmedlar tips och råd om relevant behandling

 

Jag mångårig erfarenhet av psykiatriska utredningar för att bedöma och diagnostisera psykiatriska besvär och diagnoser. De vanligaste frågeställningarna som jag arbetar med är de som kallas neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, förkortat NPF.

De vanligaste NPF-diagnoserna är:

  • ADHD

  • ADD

  • Autism (även kallat AST och ASD), inklusive det som tidigare kallades Aspergers syndrom.

  • Tics, exempelvis Tourettes syndrom

  • Språk- och kommunikationsstörningar

 

Personer med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårigheter med följande:

  • Reglering av uppmärksamhet

  • Impulskontroll

  • Aktivitetsnivå

  • Samspelet med andra människor

  • Inlärning och minne

  • Att uttrycka sig i tal och skrift

  • Motorik, koordination och balans

Jag samarbetar med en läkare som är specialist inom psykiatri. Vid utredning hos oss får du alltså träffa både läkare och psykolog.

Vi utför även utredning med andra psykiatriska frågeställningar såsom posttraumatiskt stressyndrom; personlighetssyndrom; depression; ångest; bipolärt syndrom; tvångssyndrom; intellektuell funktionsnedsättning och andra psykiatriska besvär.​

1. Vad är en neuropsykiatrisk utredning?

En neuropsykiatrisk utredning är en omfattande undersökning som syftar till att fastställa en persons neuropsykiatriska tillstånd och funktionsnivå. I denna undersökning görs en djupgående bedömning av personens utveckling, beteende, kognitiv funktion och känslomässiga tillstånd. Utredningen hjälper till att fastställa diagnoser för neuropsykiatriska störningar. Dessa störningar kan omfatta ADHD/ADD, autismspektrumstörningar, läs- och skrivsvårigheter, intellektuella funktionsnedsättningar och andra neuropsykiatriska tillstånd.

 

Många människor har frågor om vad en neuropsykiatrisk utredning är. I detta blogginlägg tänker jag besvara några av de vanligaste frågorna om neuropsykiatriska utredningar. Jag kommer besvara frågor såsom: Varför ska man göra en neuropsykiatrisk utredning? Hur går en neuropsykiatrisk utredning till? Och, vem bör göra en neuropsykiatrisk utredning?

 

Vill du veta om du bör genomföra en neuropsykiatrisk utredning? Läs vidare så får du veta om en utredning kan vara rätt rätt för dig.

 

2. Varför genomförs en neuropsykiatrisk utredning?

 

En neuropsykiatrisk utredning genomförs för att bättre förstå och diagnostisera en persons psykiska och neurologiska tillstånd. Utredningen syftar till att kartlägga funktionshinder som kan orsakas av hjärnskador, utvecklingsstörningar, psykiska störningar eller andra tillstånd.

 

Det finns många olika orsaker till varför en person kan behöva genomgå en neuropsykiatrisk utredning, inklusive:

  • Att förklara en persons beteendemönster och symtom

  • Att bättre förstå personens specifika utmaningar och behov

  • Att ställa en korrekt diagnos för en psykisk eller neurologisk störning

  • Att avgöra vilken behandling och stöd som är lämplig

  • Att förbättra planering och stöd för personer med funktionshinder

  • Att få råd och tips om vilka arbeten eller aktiviteter som passar för just denna person

  • Att bekräfta, ändra eller ta bort en diagnos som man redan har fått

3. Vem bör göra en neuropsykiatrisk utredning?

 

En neuropsykiatrisk utredning kan vara till hjälp för personer som upplever besvär med till exempel:

  • Koncentration

  • Inlärning

  • Överaktivitet

  • Social interaktion och kommunikation

  • Relationer

  • Sömn

  • Humörsvängningar

  • Känslohantering

  • Beteendeproblem

 

En neuropsykiatrisk utredning är också lämplig för personer som har en familjehistoria av neuropsykiatriska störningar eller för personer som har en diagnos som behöver bekräftas eller revideras.

 

4. Hur går en neuropsykiatrisk utredning till?

 

En neuropsykiatrisk utredning innebär ofta en kombination av olika typer av tester, inklusive psykologiska tester, neuropsykologiska tester, frågeformulär och utvärderingar av beteende och funktion. Dessa tester syftar till att ge en heltäckande bild av personens styrkor och svårigheter. Du kan också förvänta dig att samtala med psykolog och läkare om dina besvär och din medicinska historia.

5. Hur lång tid tar det att göra en neuropsykiatrisk utredning?

 

Tiden det tar att göra en neuropsykiatrisk utredning varierar beroende på din medicinska historia, symptomen du upplever, och de tester som behöver göras. Generellt sett tar en neuropsykiatrisk utredning mellan 1-3 månader att genomföra. Utredningar inom den offentliga vården kan ta längre tid än så. Hos privata vårdgivare går det vanligtvis snabbare att färdigställa en utredning. 

6. Vilka typer av diagnoser kan man få efter en neuropsykiatrisk utredning?

En neuropsykiatrisk utredning kan leda till en mängd olika diagnoser beroende på den undersöktes specifika behov och symtom. Detta är exempel på några neuropsykiatriska diagnoser:

• Autism (på engelska: ASD – Autism Spectrum Disorder)

• ADHD (på engelska: Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

• Tics, exempelvis Tourettes syndrom

• Intellektuell funktionsnedsättning

• Kommunikationsstörning, exempelvis stamning

• Inlärningssvårigheter, exempelvis läs-, skriv- och räknesvårigheter

 

 

7. Vem får utföra neuropsykiatriska utredningar?

 

Neuropsykiatriska utredningar utförs vanligtvis av en psykolog i samarbete med en psykiater. Det är också vanligt att andra yrkesgrupper ingår i utredningen. Exempel på sådana yrkesgrupper är sjuksköterskor, arbetsterapeuter och psykoterapeuter. Ett nära samarbete mellan dessa yrkesgrupper säkerställer att patienten får den mest kompletta och precisa diagnosen. Oavsett utbildning och yrkesbakgrund, så är det viktigt att utföraren har gedigen erfarenhet gällande neuropsykiatriska tillstånd, samt att du känner dig bekväm med och har förtroende för den person som genomför utredningen.

 

 

8. Vad kan man göra om man får en neuropsykiatrisk diagnos?

 

Om du har fått en neuropsykiatrisk diagnos kan det finnas många olika vägar att gå beroende på diagnosen. Här är några steg som du kan vidta för att hantera och arbeta med diagnosen:

  1. Lär dig om diagnosen: Först och främst är det viktigt att förstå vad diagnosen innebär och vilka symtom som är associerade med den. Det finns många tillgängliga resurser online och böcker som kan hjälpa till att förstå diagnosen. På attention.se och autism.se finns massor av bra information om ADHD, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.

  2. Prata med din psykolog eller läkare: Din psykolog och läkare kan besvara eventuella frågor du har om diagnosen och rådgöra med dig om vilken typ av behandling som kan vara lämplig för dig.

  3. Sök stöd: Det är vanligt att känna sig förvirrad, ensam, rädd eller besviken efter att ha fått en neuropsykiatrisk diagnos. Att tala med en vän, familjemedlem, psykolog eller en psykoterapeut kan hjälpa till att bearbeta och hantera dessa känslor.

  4. Ta reda på vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga: Beroende på diagnosen kan det finnas olika behandlingsalternativ såsom psykoterapi, mediciner, självhjälpsgrupper eller andra stödsystem. Det är viktigt att samarbeta med din psykolog eller läkare för att avgöra vilken behandling som är bäst för dig.

  5. Förbättra din livskvalitet: Genom att arbeta med diagnosen och följa en behandlingsplan kan du förbättra din livskvalitet och hantera de symtom som är associerade med diagnosen.

Det är viktigt att komma ihåg att varje person är unik och att det finns många olika vägar att gå när det gäller att hantera en neuropsykiatrisk diagnos. Att söka stöd från din läkare eller en psykolog kan hjälpa till att hitta den bästa vägen framåt.

 

I ett kommande inlägg kommer jag beskriva olika behandlingsalternativ mer ingående. Håll utkik om du vill veta veta mer!

 

 

9. Kan man bli av med en neuropsykiatrisk diagnos?

 

En neuropsykiatrisk diagnos är en permanent del av personligheten. Det betyder att svårigheterna som diagnosen beskriver är medfödda, och de försvinner inte under livets gång. Men det är möjligt att behandla och hantera symtomen på en neuropsykiatrisk diagnos. Många människor med neuropsykiatriska diagnoser lever friska och produktiva liv med rätt stöd och behandling. Behandling kan inkludera mediciner, psykoterapi, psykosociala interventioner, anpassade dagliga aktiviteter och andra stöd. Det är viktigt att följa den behandling som psykolog och läkare har rekommenderat och att regelbundet övervaka tillståndet för att säkerställa att det är under kontroll.

 

"Men om diagnosen inte stämmer, då bör man väl kunna ompröva den?"

 

Ja, det är alltid möjligt att ompröva en diagnos. Det är viktigt att känna till att det kan ta tid och att det kan vara en komplex process. Det är också viktigt att komma ihåg att en diagnos är en utvärdering av en persons symtom och funktionsnedsättning vid en viss tidpunkt, och att det alltid är möjligt att symtomen förändras över tid. Om du tror att din diagnos inte stämmer, kan du diskutera detta med en psykolog, läkare eller en annan specialist för en ny utvärdering. Det är också viktigt att arbeta nära med sin behandlare för att förstå och hantera sin diagnos på bästa sätt.

 

Har du ytterligare frågor som du inte hittat svar på? Tveka inte att höra av dig till mig via kontaktformuläret nedan, så ska jag göra mitt bästa för att besvara dina frågor.

 

bottom of page